Pernilla Blåholtz

Fy denna helgen har inte varit nått vidare känner mig som en tjatig och gnällig kärring. Det jobbiga är att veta om man gör rätt eller fel. För er som inte vet så har min sambo en dotter på sju år. Hon har denna helgen sagt emot allt jag ber henne om bråkar om allt. Det slutade med att jag fick nog igår.
Hon hade en kompis här i går. de lekte och hade kul på hennes rum men när det var dags för dem att städa upp och kompisen skulle åka hem då lägger hon sig på golvet med en kudde och säger att hon är för trött för att städa. Men riva ut allt det går jätte bra. Stackars kompisen hon fortsätter att städa men kommer ut efter en stund och frågar varför Angelica inte hjälper till.
Det slutar med att jag får gå in oh skälla på henne igen och hon börjar sura. Efter kompisen har åkt har hon desutom mage att fråga om hon får vara uppe till nio och äta popcorne. Nyss var hon juh så trött att ho inte kunde stå på benen eller städa.
Vet inte om hennes beteende kan vara  en reaktion på att det närmar sig för syskonet... Hon har blivit jätte klängig på sin pappa med och lyssnar inte för fem öre av det man säger till henne utan gör pecis som hon själv vill.
Det tråkiga är att det är jag som allt som oftast får ta disskusionerna med henne vilket  gör att jag känne rmig jätte tjatig och elak  många gånger. Men jag måste väl endå ha rätten att säga ifrån när jag tycker hon beter sig illa eller gör fel.
Vet inte riktigt vad jag skall göra.
Nu är hon i alla fall hemma hos sin mamma så jag har en vecka på mig att ladda tills hon kommer hit nästa gång. Blir juh inte lättare med graviditetshormoner och en stor mage.
Ni får inte tro att jag tycker illa om lilla Angelica, tycker hon är helt underbar men just nu är hon inne i någon sorts fas eller trots och jag  veet inte riktigt vad jag skall göra eller ta mig till