Denna smärta.

Nu börjar jag bli bra trött på detta.. har haft ont sen jag vaknade inatt är det inte förvärkar är det ischiasen eller foglossning och när allt detta för en gångs skull är lungt ja då sparkar den lille så man tror man skall gå sönder innifrån.
Var iväg på aleTorg en sväng idag hela familjen och tittade på Tobbe trollkarl... han var riktigt rolig och jag fick mig ett antal skratt... men det går juh värkligen i snigelfart då jag skall förflytta mig. fick vid flera tillfällen sätta mig ner för då var sammandragningarna så illa. Angelica tog mod till sig och vågade äntligen ta hål i öronen men fy sjutton vad dyrt det var.... minns sist jag gjorde det då kostade det 35kr/hål nu gick allt på 250 :- snacka om prisuppgång.

När vi kom hem sen vid halv två blev det storstädning inne i tösens rum det tog både tid och på mina krafter men tusan vad bra det blev... och jag fick bort mycket av det jag tänkt slänga länge... nu känns inte hennes rum så litet längre och hon hittar sina saker lättare.

All denna ansträgning har tagit på kroppen förvärkar kommer och går hela tiden just nu sitter de mest i ryggen man kan komma i magen och bäckenet med... får se hur länge till den lille planerar att stanna där inne tycker jag får mer och mer ont för varge dag.
Ikväll grillade vi lite korv och njöta av försommaren ute i trädgården... men det var ingen dröm att plocka fram allt... när jag skulle ner för trapporna här hemma låste sig hela bäkenet och benen på mig och smärtan bara strålade ut i benen... aldrig varit med om att det hänt när jag gått ner för trappor innan... som sagt minsta lilla just nu framkallar smärta på något vis men j<g vågar inte ge mig på mina starka värktabletter mådde så konstigt sist jag tog dem och vet inte om det berodde på tabletterna eller om det var något annat.

Jaja hela denna historian tar väl snart slut så man måste försöka bita ihop även om det känns hopplöst ibland. Tycker synd om min underbara sambo som får ta smällarna med när jag har ont och blir grinig ett under att han står ut med mig imellanåt fattar inte hur han kan ta allt med sådan ro. Tur att jag har honom annars hade jag aldrig tagit mig igenom detta. Han är mitt allt

Kommentarer
Postat av: Cissi

*Hejjar på*

2007-05-06 @ 10:40:32
Postat av: Carolina

Låter som ni haft det mysigt - förutom din smärta då såklart, men snart är det över gumman och tänk vilken underbar belöning som väntar :)

2007-05-07 @ 13:59:29
URL: http://www.carolina1979.blogg.se
Postat av: Helén

Hoppas du snart slipper detta håller med Carolina, vilken belöning du får hoppas annars allt ebra och att du trivs på andra sidan älven. Kram

2007-05-07 @ 15:35:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0