en vanlig dag
Att vara mamma kan eller är oftast allt annat än glamoröst. Dagen idag har bestått av att plocka upp efter ungarna hänga tvätt, in med en ny tvätt försöka packa där emellan byta blöjor, ta hand om disken, vika in tvätt i skåpen, plocka upp efter ungarna igen, damsuga. Självklart regnar det idag med så man var som en dränkt råtta när man kom en efter en promenad med hunden. Har redan vid två tillfällen hällt upp kaffe till mig men innan jag sätter mig ner har det hunnit bli iskallt. Nu är klockan redan tre och det är dags att börja fundera på vad vi skall ha till middag. tror vi kan utesluta grillat idag i alla fall ;-)
men mitt uppe i alla dagens bestyr kommer de där stunderna som gör att man fortsätter med ett leende. Elins underbara kramar och pussar när hon ser att mamma är trött och inte alls har lust att hålla på med tvätten. Hon vet precis när hon skall komma fram och slå armarna om en. Vips så var inte tvätten så jobbig eller diskhögen allt för stor.
Försöker komma på vad man gjorde innan man fick barn... för det mesta exakt samma sak som nu men utan blöjor och barnens leksaker. Men nu har jag så oerhört svårt att tänka mig det livet igen. Elins skratt, kramar och pussar får mig att förstå varför man har en sådan längtan efter att bli mamma. Det är detta man vill ha. Ett barns ovilkorliga kärlek. Det är en kärlek som är så svår att beskriva med ord den måste upplevas för att riktigt kunna förstås.
jösses så tankarna kan flyga iväg när man sätter sig ner och tänker efter lite. Nu blir det åter till packandet
ha en fin dag i regnet
men mitt uppe i alla dagens bestyr kommer de där stunderna som gör att man fortsätter med ett leende. Elins underbara kramar och pussar när hon ser att mamma är trött och inte alls har lust att hålla på med tvätten. Hon vet precis när hon skall komma fram och slå armarna om en. Vips så var inte tvätten så jobbig eller diskhögen allt för stor.
Försöker komma på vad man gjorde innan man fick barn... för det mesta exakt samma sak som nu men utan blöjor och barnens leksaker. Men nu har jag så oerhört svårt att tänka mig det livet igen. Elins skratt, kramar och pussar får mig att förstå varför man har en sådan längtan efter att bli mamma. Det är detta man vill ha. Ett barns ovilkorliga kärlek. Det är en kärlek som är så svår att beskriva med ord den måste upplevas för att riktigt kunna förstås.
jösses så tankarna kan flyga iväg när man sätter sig ner och tänker efter lite. Nu blir det åter till packandet
ha en fin dag i regnet
Kommentarer
Trackback
