Vårdcentralen, Röntgen och ortopeden
Idag hade jag tid hos läkaren kvart över nio. Hade turen att komma in redan vid nio så kvart över var jag klar. Hon vred och bände på armen och kunde konstatera som jag att jag var väldigt svullen och att armen såg lite oroväckande ut så det blev remiss till kungälv. Tur för mig så var Fredric hemma idag så han kom upp till VC och hämtade mig. Väl på röntgen kom jag in fort och jösses vad ont jag hade efter deras behandling de vred och bände och jag fick stå i de mest underliga vinklar. Sen bar det av ner till akutintaget där ortopedjouren ligger. Det gick hyffsat fort att komma in till en sköterska som tittade på röntgenbilderna och konstaterade att det inte var någon fraktur i alla fall.
Sen började den långa väntan. Först satt vi i det stora väntrummet i tre timmar innan jag kom in till ortopendens väntrum. Fredric blev så uttråkad att han somnade sittandes och fick sitta kvar så när jag gick till nästa väntrum. Sköterskorna på expeditionen hade rätt roligt åt honom och var och tittade till honom med jämna mellanrum. Efter att ha suttit nästan en timma i det lilla väntrummet fick jag äntligen träffa en AT-läkare som gjorde diverse tester för att se om närver var skadade och se hur mycket styrka jag hade i armen. Till slut konstaterade hon att jag har fått en muskelbristning i armen som orsakar svullnaden på underarmen och den ligger antagligen och irriterar närver som går både upp i armbågen och ner mot handleden sen har jag vrickat haden ordentligt vilket orsakat en ordentlig blödning även där. Fick som alltid diklofenak utskrivet som skall tas tre gånger om dagen och en sjukskrivning till 4dec... skulle inte smärtan gå över och svullnaden gå ner så skulle jag uppsöka sjukgymnast och läkaren på vårdcentralen igen. Hon jämförde min skada i armen med en idrottskada som kan ta tid innan den läker ut och kan behöva lite arbetsterapi för att komma tillbaka igen. KUL eller kanske inte.
På vägen hem körde vi förbi donken och köpte med oss mat hem ingen av oss hade ätit ordentligt och det var nästan dags för middag. Efter vi hade ätit la jag mig på soffan och var frusen som bara den antgligen vaccinet som gör sitt för jag är fruktansvärt öm i vänster överarm. Hoppas det släpper till i morgon känner mig helt invalido som inte kan göra nått med någon av mina armar just nu.
Sen började den långa väntan. Först satt vi i det stora väntrummet i tre timmar innan jag kom in till ortopendens väntrum. Fredric blev så uttråkad att han somnade sittandes och fick sitta kvar så när jag gick till nästa väntrum. Sköterskorna på expeditionen hade rätt roligt åt honom och var och tittade till honom med jämna mellanrum. Efter att ha suttit nästan en timma i det lilla väntrummet fick jag äntligen träffa en AT-läkare som gjorde diverse tester för att se om närver var skadade och se hur mycket styrka jag hade i armen. Till slut konstaterade hon att jag har fått en muskelbristning i armen som orsakar svullnaden på underarmen och den ligger antagligen och irriterar närver som går både upp i armbågen och ner mot handleden sen har jag vrickat haden ordentligt vilket orsakat en ordentlig blödning även där. Fick som alltid diklofenak utskrivet som skall tas tre gånger om dagen och en sjukskrivning till 4dec... skulle inte smärtan gå över och svullnaden gå ner så skulle jag uppsöka sjukgymnast och läkaren på vårdcentralen igen. Hon jämförde min skada i armen med en idrottskada som kan ta tid innan den läker ut och kan behöva lite arbetsterapi för att komma tillbaka igen. KUL eller kanske inte.
På vägen hem körde vi förbi donken och köpte med oss mat hem ingen av oss hade ätit ordentligt och det var nästan dags för middag. Efter vi hade ätit la jag mig på soffan och var frusen som bara den antgligen vaccinet som gör sitt för jag är fruktansvärt öm i vänster överarm. Hoppas det släpper till i morgon känner mig helt invalido som inte kan göra nått med någon av mina armar just nu.
Kommentarer
Trackback
