Pernilla Blåholtz

Nu har en vecka gått sendan lillskruttan kom till världen. inte klokt vad fort det går igentligen. Så segt som det var innan hon väl kom ut.
Igår var det dags att träffa Moster Frida för första gången. Frida kom upp på eftermiddagen och skulle sova över så jag fick lite sällskap då Fredric var ute med jobbet. Blev en riktigt mysig kväll med pizza jordgubbar och chips. var lite tomt här hemma utan Fredric. Frida la beslag på Elin större delen av kvällen vilket gjorde att ajg fick lite andrum samtidigt och som vanligt var Elin på sitt goda glada humör.

Tyvärr började dagen idag inte så bra vaknade vid fem av en fruktansvärd värk i ljumskarna och ryggen trodde jag skulle svimma men lite värktabletter och värmedyna fick det att släppa efter en halvtimma. Sen vid sex vaknade Elin för första gången och ville ha mat, somnade och vaknade först vid tio då jag fick ont för andra gången.... som tur var tog Fredric elin då så jag kunde gå ut och lägga mig på soffan.
Började nästan bli orolig att nått var fel efterförlossningen och jag skulle behöva åka in akut men min mamma har lugnat mig med att det gör så ont att få till baka sin kropp till ursprungsläget.... sen hjälper det väl lite på traven att jag har sytt en del med.
Runt elva var det dags för frukost och lite hiphip. passade då på att testa babysittern för första gången. Det gick rätt bra men jag tror hon behöver bli lite äldre innan vi fortsätter använda den. Men hon satt lungt och nöjd i den medans jag åt.
Sedan fick min underbara syster sig ett ryck och städade upp i mitt kök... har inte orkat göra så mycket med hemmet eftersom jag haft värk som kommer och går.
Vid ett dök min andra syster Terese upp och Emma som var med henne i Australien. Så Elin stormtrivdes då hon fick all uppmärklsamhet och skickades runt från knä till knä.
Nu är det lugna gatan här då Elin sover i vagen Fredric sover i soffan och Angelica tittar på tv... så nu får man passa på att sitta vid datorn lite.
I övrigt har Elin haft en riktigt vakne dag idag.... hon har inte sovit många timmar men har  varit på gott humör större delen så förhoppningsvis sover hon riktigt länge inatt med.

Hjälp vad fort dgarna rullar på imorron är stumpan en vecka redan.
Här hemma har allt gått super bra och vi börjar komma in i vanorna ordentligt nu. Elin är å snäll och go så hon ter och sover mest de senaste två nätterna har hon bara vaknat en eller två gånger för att äta. Så när det väl är dags att gå upp så är jag riktigt utvilad.
Angelica är stolt som en tupp och har svårt att slita sig från Elin... men hon tycker det är lite tråkigt att lillan sover så mycket men det ändrar juh sig längre fram.
 Igår var vi iväg på östra för att ta PKU-provet . Fy vad de stack henne tror de fick böka runt med nålen fem gånger innan de fick å mycket blod de ville. Men Elin sa inte ett ljud hon låg bara och åt nöjt.
De vägde henne med och nu har hon slutat gå ner. hade gått upp 75g sen vi åkte hem i måndags så nu väger hon 3325g.
Sen fick jag otroligt mycket beröm för min maning med henne tror du man växte flera meter i ryggen när an fick de orden från en barnmorska.
Efter sjukhuset så åkte vi iväg och hälsade på lite släktingar till mig. Tänkte  vi kunde passa på när vi ändå hade bil och var i gbg.
Så först åkte vi förbi Gittan min pappas faster och efter det besöket blev det en sväng till farmor och farfar.
När vi var hemma igen i älvängen blev det premiärtur med vagnen för att gå och handla lite.
Elin hade varit underbart snäll under hela dagen och mest sovit men runt nio i ågr kväll så började hon gall skrika och det ändda som tröstade var att ligga till bröstet men det funkade inte hur länge som helst. Toill slut kom vi på att det var magen som bråkade med henne.. och efter mycket vaggande gungande och vandrande runt i lägenheten small det till i byxan.
Efteråt var hon hur lugn som helst. Så inatt har hon sovit som en liten Ängel. vi somande väl rnunt tolv sen var det mat vid halv fyra fyra och åtta var det dag att går upp.
Idag skall vi försöka ta oss iväg till apoteket så jag får köpt mig en pump... men det hänger lite på hur ont jag har. fick sitta med värmedyna för att det värkte så i mina ljumskar och rygg igår kväll så jag får nog vara lite försiktig idag.

                                  
                                                         

Ja nu är hon här det lilla knytet som har fått namnet Elin.
Värkarna började så smått redan dagen innan men med alla flasklarm man har haft så vågade jag inte tro på det. Runt fem på Fredagsmorgon gick jag upp eftersom de då var så kraftiga att jag inte längre kunde sova. Vid sju hade de börjar bli lite tätare men jag var fortfarande osäker så jag ringde upp till förlossningen på NÄL för att höra vad de tyckte. Det blev bestämt så eftersom de fortfarande var oregelbundna så skulle vi äta frukost i lug och ro här hemma och sedan ta oss upp.
Nä klockan var elva kom vi upp och de satte CTG på mig  värkarna var lite oregelbundan men kom med tre fyra minuters mellan rum. Sen var det dags att känna hur mycket jag öppnat mig. Till min stora besvikelse var jag fortfarande bara öppen två cm men tappen hade minskat ner till en halv. Och eftersom vi bor så långt borta blev vi beodrade ut att promenera runt till klockan var två. Nu vet jag hur varaenda korridor på NÄL ser ut kan jag lova. Vi hann även få i oss lite midsommar mat i form av sill potatis grädfil och jordgubbar.
När vi kom tillbaka var det dags för CTG igen och då var värkarna både tätare och starkare men nu var jag bara  öppen tre cm. så ut och gå igen fast denna gången blev de inte lika länge och långt då värkaran började bli riktigt jobbiga.
Kom tillbaka till rummet vid fem och nu fick jag värkligen andas mig igenom värkarna. Vid sex fick jag krypa ner i ett varmt bad som lindrade lite men det og inte så lång tid så hjälpte inte det heller. Då var det tillbaka till rummet. Vid sju tiden skulle min BM känna efter hur öppen ajg var och då var jag uppe på fem cm så nu fick jag äntligen börja med lustgasen.
Vi flyttades över till en förlossningsal där jag fick lära mig hur jag skulle använda masken. CTG kurvan visade nu att värkarna kom med två minuter imellan. När jag efter ca en timma frågade om vi kunde höja dosen på lusgasen för nu hjälpte den inte längre ( hade den bara på 50/50) kände jag mitt i en värk hur jag bara var tvungen att trycka på utan att ajg kunde styra det.
Snacka om att det satte fart på min BM hon kände efter och vips var jag öppen 9cm och hon fick brottom att plocka fram allt inför själva utdrivningsskedet. Hon blev lite stäld för detta hade hon inte alls räknat med.
Allt plockades i ordning och sen var det bara att krysta. tyvärr tog mna värkar lite paus lagom till detta så det blev ganska långt imellan men tack vara stöd och på puschning från Fredric så lyckades jag krysta fram Lilla Elin på bara en halvtimma. vägde
så klockan 20.32 på midsommaraftonskväll var lilla Elin ute. hon vägde 3480 och var 50 lång.
sprack tyvärr en del då hon hade en knytnäve uppe i ansiktet då hon kom ut men i övrigt gick allt otroligt bra. Så vid tolv på natten fick vi komma över till bb för att vila upp oss alla tre.

Som ni märker sitter jag fortfarande här hemma och magen är kvar. Men igår var jag uppe en sväng på antenatalavdelningen uppe på näl för då tyckte min Bm att jag hade går så länge med värar ochinget hänt sen att den lille har lugnat ner sig totalt från att vara sjövild.
det blev världens karusell när jag skulle iväg hade juh räknat med läkartid först idag men icke de ville ha upp mig så fort det bara gick. så efter mycket om och men lyckades både pappa och fredric komma loss från jobbet. Medans pappa körde hit så fick jag iväg angelica till mormor eftersom vi inte alls viste vad som väntade oss eller hur lång tid det skulle ta.
När vi kom dit så fick jag sitta med ctg och tydligen såg det bra ut vad det nu innebar.... hade några mindre Sd under tiden men inte alls så som jag haft på nätterna.
Sen var det dags för Ultraljud för att kolla fostervattensmängden. Samtidigt fick vi en guidad tur av den lille i magen. Var ganska häftit att se den nu aniktet såg man jätte tydligt händerna var knutna men man såg alla fingrar ja man såg allt jätte tyligt fast lite i taget då.
Fick även veta vart moderkakan var placerad och att den inte var ivägen och flödet från den var bra.
Det var inget fel på vatten mängden heller.
Sen kom det värsta undersökningen. och pesimist som jag är trode jag inget hade hänt men tydligen så hade det det. Hade öppnat mig en cm och tappen hade blivit mindre var bara ca 1,5 cm kvar av den så allt det onda hade varit till lite nytta.
Läkaren passade på att köra runt lite extra där inne så innan hon var klar var jag öppen två cm så nu har jag två kvar att försöka kämpa mig igenom här hemma.
Känndes lite ovärkligt när hon sa att on varit och klappat den lille på huvudet men fy satan vad ont det gjorde så nu har man fått en liten försmak av vad som väntar en i smärt väg.
Fick en ny tid på måndag för ställningstagande om igångsättning om den lille inte fått för sig att komma nu under midsommar helgen. Hoppas kan man alltid göra men efter alla falsklarm så tvivlar jag. Det återstår att se det.

Nä inget har hänt än om man bortser från alla mina SD som förstör min natt.
De drar igång på kvällarn för att hålla på natten igenom och försvinna bort tidigt på morgonen. Så till min stora besvikelse vaknar man i sin egna säng varge morgon och inget har hänt.
Igår var det dags för första besköket hos Bm på övertid.
vikten låg nu på 96
hjärljuden på 136 (var längesedan de låg över 140 nu.... kan det vara en pojke)
magen mätte 38
Blt 110/70
urinen visade inget.

Sen blev det diskussioner om läkarundersökningen som skall göras när man gått över 14dagar. men min Bm tyckte att nu har jag haft så ont så länge så hon skulle se om hon inte kunde fixa en tid till mig redan på onsdag eller torsdag. och med orden att det kanske kan hjälpa hjälpa på traven och såg lurig ut.

Inatt hade ja riktigt täta Sd men de gjorde inte så ont så jag lyckades somna ifrån dem runt två tre men sen vid fem satte det igång igen med ont i ryggen och Sd vissa är kraftiga och gör riktigt ont medans andra bara spänner magen.
men idag får den inte komma för brosan fyller juh år. Förhoppningsvis orkar man åka ner idag och gratta. hade varit kul att träffa släkten och samtidigt fördriva lite tid och äta gott.

Ja då sitter man här en dag efter det var sagt. och idag går tiden långsamt. Märkligt nog så har jag inte haft så lite ont på över en vecka som jag haft igår och idag. bara några enstaka SD som gör ont men inte så mycket mer.
Var hos Bm igår och hon blev riktigt förvånad när jag dök upp igår det hade hon inte räknat med.
Igår uppskattade hon vad den lille väger och hon trodde någonstans på 3800-4000 så det är en medelstor bebbe där inne. Hjärtljuden låg lågt som vanligt och var bara på 128 denna gången. Tydligen så passar en lille på att sova när jag är där för annars är det en riktig vildbatting jag har där inne är öm i magen så mycket rör den sig på kvällarna. Blodtrycket var bra som vanligt och magen hade vuxit en halv cm sen sist och låg nu på 37,5. Vi diskuterade lite om vad som skulle hända beroende på hur långt jag gick över och vilka undersökningar som kommer göras. Först efter 14 dagar kommer jag skickas till förlossningen för läkarundersökning då de kollar fostervattensmängden och CTG kurva för att se att allt är bra med den lille. Kommer antagligen få göra dessa kontrollerna i gbg eftersom det blir svårt för mig att åka till värnersborg varannandag då man skall gå på dessa. men föda uppe på Näl kommer jag göra i alla fall.
Min BM trodde inte att det skulle bli aktuellt med undersökningarna för när jag nämde att alla min värk var borta mer eller mindre och jag sov bättre än på länge så bara log hon och sa Lugner före stormen. Tydligen är det jätte vanligt att allt är som bortblåst innan det drar igång ordentligt precis som om kroppen tar en liten paus innan den får jobba som aldrig förr.
Men idag får den inte komma Fredric har tagit bilen till jobbet för att åka till borås efteråt och köpa lite delar till bilen så han kommer hem sent och han vill få någorlunda ordning på bilen innan lillen kommer.

lite bilder på mig i vecka 40

Trode man hade vuxit i från den tiden då man gång på gång skulle upptäck att ens vänner inte är de man tror. Men det har hänt igen. Tror att det är nog den värsta känslan som finns när man upptäcker hur falsk ens vän kan vara.
Detta var det sista jag behövde nu när jag går och väntar på att den lille skall komma. men sammtidigt är jag glad att det kom fram innan man har anförtrott sig allt för mycket till denna personen.
Personen i fråga har suttit och hittat på lögner och vridit på sanningen inför mina arbetskamrater där jag inte ens har en chans att dementera eller förneka eller försvara mig. Det märkliga i allt detta är att hon har inte sagt ett ljud till mig om allt hon pratat om där nere. Om det nu var så att hon uppfattar saker och ting på det viset som hon vitt och brett pratat med mina arbetskamrater hade jag uppskattat att hon tagit detta med mig. Sen sitta och säga att jag håller det hemligt och ljuger för min familj om saker för att de inte skall få reda på hur dåligt jag har det....... Jag har ALDRIG varit så lycklig som jag är nu.... Har världens underbaraste sambo och skämmer bort mig och tar hand om mig får mig känna mig älskad och omtyckt som ingen annan tidigare har gjort. Och att sen även dra in hans dotter i det hela sitta och diskutera hur våran ekonomi är och inte är. Trode det var sådant man kunde prata med vänner om men tydligen inte för man vet inte vad det blir av det man sagt när hon skall föra historien vidare.
har inte orkat konfrontera personen i fråga lite därför jag skriver här vet att hon är inne och läser så med andra ord sluta ring mig kom inte och banka på min dörr bara för att jag inte har svarat på de senaste 20 samtalen. En person som beter sig på detta vis har jag ingen lust att umgås med eller ens prata med för den delen.
Hade hoppats på att det skulle sluta ringa och jag skulle kunna ta detta med henne personligen när jag känner att jag orkar men nu har vi varit tvugna att dra ut hemtelefonen stanga av ljudet på våra mobiler för det ringer i ett. En Normal person hade för länge sedan fattat vinken att vi vill inte prata med dig så sluta ring. och kom inte hit för ingen av oss vill se dig... inte just nu i alla fall.

Japp då var det sommar Juni är här och förhoppningsvis den lille med.
juni började underbart  hade bestämt med mamma att när de endå var här och lämnade av gräsklipparen och lite annat så kunde de köpa med sig räkor och lite annat gott för att göra goda smörgåsar samt lite öl till Fredric. Hade igentligen tänkt hinna iväg och köpa ett kort och lite blommor och överaska honom men dagen blev väldigt stilla för mig då jag hade mycket förvärkar.
När Älsklingen kom hem från jobbet hade han med sig den mest underbara bukett jag någonsin sett 22 blodröda rosor med selofan runt... viste itne riktigt vart jag skulle ta vägen när jag fick syn på dem... Hade juh missstänkt att han hade något på lur men inte en sådan enorm bukett som detta.
För er som undrar så Firade jag och Fredric ett år tillsammans den första juni.
Det bästa av allt hade juh varit om den lille hade velat komma med snacka om ettårspresent men tyvärr ser det ut att dröja med den biten.
Fredagen fortasatte med mys i soffan och massa goda räksmörgåsar och film... får fira ordentligt sen när den lille är ute och man orkar göra något.


På lördagen tog vi det lungt här hemma på förmiddagen fredric sprelade lite bilspel och jag satt vid datorn en del men tillsut bestämde vi oss för att vi inte kan sitta inna när det är så gott väder så det blev ut på en promenad... den blev väldigt kort för det dröjde inte länge fören jag fick så ont att jag inte orkade gå.
När vi kom tillbaka så skulle den nya gräsklipparen vi fått från mormor provköras och gräsmattan blev äntligen klippt... våran granne drog väl en lättnads suck kan jag tänka mig.
Sen blev det middag ute något så enkelt som spagetti och köttfärsås. Satt en stund ute men vidne blev rätt kall på kvällskvisten så vi gick in och kröp ner i sängen och tittade på film.


Söndagen började lika lungt som lördagen. jag vaknade före fredric och gjorde iordning frukost sen blev det mys i sängen och titta på tv sen vid halvtvå tiden dök angelica upp efter att ha varit på kalas hos sin kusin som fylde två år... tyvärr orkade inte vi gå på grund av all värk jag har och har haft och det blir bara värre och värre med den.
Vid tre gick vi iväg och handlade det var helt ljuvligt ute och det tog tid för vägen dit skulle Angelica gå på alla gräsmattor eftersom hon gick barfota och på vägen hem tog vi en glass paus.
Middagen bestod av grillspett och kokt färskpotatis så nu har man även ätit årets första färskpotatis.
Kvällen har mest gått åt till att sitta sitlla för min del fick ruggiga sammandragningar under middagen och ont i ryggen har jag haft större delen av dagen. Angelica har lekt med sina hamstar som är här på besök i en vecka och fredric sitter och spelar tvspel.
Nä nu är det dags att få Angelica i säng det är skola i morgon och jag skall till barnmorskan för förhoppningsvis sista gången.